Plantera träd

Rätt tidpunkt för att plantera ett frilandsodlat träd är under vegetationsvilan.
För lövfällande träd gäller detta från det att träden har fällt sina blad och avhärdats, till dess att savflödet kommer i gång igen på våren. I Västeuropa kan klumpodlade träd i allmänhet planteras från mitten av november till slutet av april, men detta är starkt beroende av klimatförhållandena och trädslaget. Temperaturen på hösten och våren spelar en viktig roll, och dessutom fäller inte alla träd sina blad vid samma tidpunkt. Detsamma gäller på våren för tidpunkten då bladen utvecklas. För städsegröna träd och barrträd är planteringssäsongen i allmänhet något längre än för lövfällande träd. Containerodlade träd kan planteras året runt. Det rör sig i allmänhet om träd i mindre storlekar.

När ska man plantera träd?

Hösten är den idealiska tiden att plantera träd. Trädets etablering på den nya växtplatsen avgörs av i vilken grad trädet utvecklar nya finrötter. Detta beror på olika faktorer, såsom markens fukthalt och jordtemperaturen. På hösten är dessa faktorer i allmänhet gynnsamma. Jordtemperaturen är då fortfarande så hög att träden efter omplanteringen, och innan vintern kommer, fortfarande utvecklar nya finrötter. När antalet finrötter ökar blir vattenupptaget följande vår lättare. Träden drabbas mindre av omplanteringsstress och återupptar tillväxten snabbare. Att plantera träd på hösten är alltså det mest ideala, men i praktiken inte alltid genomförbart.

Plantera träd: Komplett steg-för-steg-guide

I denna steg-för-steg-guide får du lära dig hur du planterar träd på ett effektivt sätt. Från att gräva planteringsgropen till beskärning efter plantering går vi igenom allt du behöver veta för att säkerställa att nyplanterade träd etablerar sig väl och kan växa kraftigt i framtiden. Denna steg-för-steg-guide ger den information som behövs för att lyckas med trädplantering.

1. Plantera träd: gräv planteringsgropen

Gräv en rymlig planteringsgrop med en diameter som är 1,5 till 2 gånger rotklumpens diameter. Exempelvis: trädet har en rotklump med en diameter på 60 cm, planteringsgropen ska då ha en diameter på minst 90cm, men helst 120cm. Gör planteringsgropen något grundare än rotklumpens höjd. Av hänsyn till syreutbytet får trädet absolut inte planteras djupare än det stod i plantskolan! För stora träd bör du ta hänsyn till att trädet kan sjunka på grund av rotklumpens vikt. Den kan pressa ihop jorden under sig, särskilt om jorden ännu inte har satt sig ordentligt, till exempel vid nybyggnadsprojekt (bild 1). Luckra upp botten i planteringsgropen ordentligt, till ett spadtag djup, och luckra vid behov även upp väggarna. Väggar i ler- eller mjälajordar kan, särskilt när de är våta, smetas igen vid grävningen. Genom att luckra upp dem med en spade kan rötterna lättare växa vidare. Blanda eventuell ny jord med den befintliga jorden. Ibland väljer man att fylla gropen med trädgårdsjord. Blanda redan i botten in den med den befintliga jorden, så att rötterna lättare kan växa ut från planteringsgropen.

2. Plantera träd: Förankring av träd

Ett nyplanterat träd måste förankras för att förhindra att det blåser snett. Den vanligaste förankringen är markförankring med två eller tre stolpar. Två stolpar räcker för mindre träd, upp till stamomkrets 25-30cm. Större träd, med en stamomkrets från 25-30cm, planteras helst med tre stolpar. Välj stolpar med en längd och tjocklek som passar trädets storlek. För högstammiga träd, med en fri stamhöjd på min. 200 cm, används trädstolpar på 250 cm. 100 cm går ner i marken och 150 blir kvar ovan mark. Vid kortare stamlängd väljer du en kortare stolpe.

Borra med en jordborr 2 eller 3 hål i marken precis intill rotklumpen, mitt emot varandra eller i triangelform, och slå ner trädstolparna stadigt i marken. Minst hälften av stolparna ska ner i marken. När du använder 2 stolpar måste du ta hänsyn till den vanligaste vindriktningen. I Nederländerna är det sydvästlig vind. Placera i så fall stolparna åt sydost och nordväst. Fyll planteringsgropen med jord. Marklivet kan stimuleras genom att blanda en organisk jordförbättrare eller välförmultnad kompost i jorden. Packa jorden i planteringsgropen ordentligt under tiden. Förbind de tre trädstolparnas överdelar med reglar för att skapa ett stadigt förband.

Vid användning av två stolpar behövs inte detta. Fäst ett trädband från varje stolpe runt stammen och spika fast det i trädstolpen. Trädbanden får inte sitta löst, men de får heller inte vara spända. Efter cirka 3 år har trädstolparna brutits ned och den ovanjordiska delen kan tas bort. Trädet har då etablerat sig tillräckligt väl för att kunna fortsätta växa utan stöd.

3. Plantera träd: Anlägg en bevattningsvall

Nya träd behöver extra vatten åtminstone de första två åren. Mängden beror på vädret och trädslaget. Använd en bevattningsvall av jord eller plast för att säkerställa att vattnet sjunker ner ordentligt i rotklumpen. Bevattningsvallens diameter ska vara densamma som rotklumpens, så att vattnet även tränger in i rotklumpen (bild 5). Kontrollera vid torrt väder 1 x per vecka fuktigheten intill rotklumpen och vattna vid behov. Ge, när vatten behövs, en stor giva på en gång i stället för lite varje dag. Jordfuktigheten kan exempelvis kontrolleras med en jordsond eller genom att sätta en spade i marken. Håll rotklumparna fuktiga under hela växtsäsongen, men inte genomblöta! Träd kan också dö av för mycket vatten; då finns det för lite syre i marken och rötterna börjar ruttna. Utöver en bevattningsvall finns även andra metoder för att vattna träd.

Ladda ner våra planteringsanvisningar som PDF

Beskärning efter plantering

Friska träd har en naturlig balans mellan krona och rötter. Denna balans rubbas när trädet tas upp, eftersom varje träd oundvikligen förlorar en del av sina rötter vid upptagningen. Rötterna kan då tillföra mindre vatten till kronan, vilket orsakar stress. Trädet reagerar på detta genom att bilda färre och mindre blad och därmed minska sin bladyta. När vattenbristen är för stor stöter trädet till och med bort ved i kronan, med risk för att växtsättet påverkas. Vattning är därför nödvändig de första två åren, men enbart detta räcker ofta inte. Under långa varma perioder eller vid extremt höga temperaturer kan bladen torka ut trots att rotklumpen är fuktig. Rotkapaciteten räcker då helt enkelt inte till för att transportera den nödvändiga mängden vatten till kronan. Att vattna mer är i det fallet inget alternativ och får endast negativa följder, såsom syrebrist och rotröta. Den enda lösningen är att minska vattenbehovet och beskära trädet. Helst redan vid plantering, så att träden inte drabbas hårt under toppperioder. De första två åren får kronorna därför något mindre volym, men träden drabbas mindre av stress, etablerar sig snabbare och utvecklas därefter bättre.

Beskärning görs i ett- eller tvåårigt virke. Det grova virket i kronan måste bevaras. Där finns reservnäring som trädet behöver för att utveckla nya rötter. Det är inte nödvändigt att beskära bort allt ett- och tvåårigt virke från trädet. Träd med mycket virke i kronan behöver beskäras kraftigt, men träd med lite virke i kronan, såsom exempelvis en Ailanthus, beskärs minimalt. För att inte missgynna trädets växtsätt är det klokt att behålla toppknopparna och endast avlägsna sidoskott.

Läs här intervjun med Cees van Casteren om beskärning efter plantering.

Stamskydd mot solskador

Tyvärr förekommer det allt oftare: sprickor i stammen på grund av överhettning. Transporten av vatten i stammen skyddar normalt barkens celler mot överhettning, men efter plantering transporteras mindre vatten till kronan och detta kylsystem fungerar inte tillräckligt. Stammen riskerar därför solskador. Den nedgående solen är den största boven, eftersom den står vinkelrätt mot stammen och med sin värme kan hetta upp cellerna så mycket att de skadas. Därför syns solskador oftast på trädets västsida.
Särskilt träd med slät och tunn bark är mycket känsliga och måste skyddas. Detta kan göras genom att linda stammen med kokos- eller vassmattor. Träd med grov bark och träd som är förgrenade från basen är mindre känsliga och behöver oftast inget skydd.

Observera: tidigare lindades stammen ofta med juteväv, men erfarenheten har visat att detta kan få negativa följder. Eftersom juteväven är hårt lindad runt stammen kan det bli varmt under den. Temperaturen kan då stiga kraftigt, med negativa följder för barken och resten av trädet